Livslångt lärande
Livslångt lärande är den pågående, medvetna utvecklingen av kunskap och färdigheter genom hela arbetslivet och bortom den formella utbildningen.
Livslångt lärande är praktiken att fortsätta bygga kunskap och färdigheter långt bortom skola, yrkesutbildning eller examen, och behandla kompetensutveckling som något som aldrig riktigt blir klart. Begreppet fick fäste som utbildningspolitisk princip på 1970-talet och har blivit betydligt mer relevant i takt med att teknik, yrkesroller och arbetsplatskrav fortsätter förändras snabbare än traditionella utbildningscykler kan hänga med i. Till skillnad från klassiska utbildningsvägar som slutar med ett diplom ramar livslångt lärande in kompetensutveckling som en öppen process. Det omfattar formella kurser och certifieringar lika mycket som informellt lärande på jobbet, som att ta sig an nya uppgifter, få återkoppling eller lära av kollegor.
I praktiken visar sig livslångt lärande som utbildningsbudgetar, interna workshoppar, jobbrotation eller medvetet ansvarstagande för nya uppgifter. Det som spelar roll är skillnaden mellan en engångskvalifikation och en varaktig lärkultur som behandlar misstag som lärotillfällen och bygger in utveckling i hur organisationen fungerar. Digitala format som onlinekurser, microlearning eller kollegiala nätverk kompletterar traditionell klassrumsutbildning och gör lärandet mer flexibelt i när och var det sker. Framgång beror mindre på en enskild metod och mer på att regelbundet avsätta verklig tid för lärande som en del av den vanliga arbetsdagen.
För företag håller livslångt lärande organisationen anpassningsbar till ny teknik, marknader och kundkrav, och det lindrar kompetensbrist genom att vidareutveckla befintlig personal istället för att enbart förlita sig på nyrekrytering. För individer förbättrar det anställbarheten och öppnar nya vägar, både inom och bortom den nuvarande rollen. Ett vanligt hinder är helt enkelt att hitta tid och resurser i den dagliga verksamheten, vilket är varför livslångt lärande bara fäster när ledningen aktivt backar upp det och bygger in det i människors scheman.
Praktiskt exempel
En medelstor metallverkstad med 45 anställda inför 8 timmars planerad utbildningstid per person och år, uppdelat på fyra kvartalstillfällen. En yrkesarbetare använder den tiden för att lära sig en ny svetsteknik som verkstaden behöver för en stor order. Inom två månader sjunker omarbetsgraden på de berörda delarna från 12 procent till 4 procent eftersom den nya tekniken tillämpas rätt från början. Verkstaden sparar uppskattningsvis 6 000 euro om året i omarbetskostnader och kan dessutom använda medarbetaren som intern utbildare för kollegor.
Så hjälper Leanshift
Livslångt lärande är den mänskliga motsvarigheten till Kaizen: precis som en process aldrig är helt färdigförbättrad är inte heller en färdighet någonsin fullständigt inlärd. Att ta ständiga förbättringar på allvar i en verksamhet innebär att tillämpa samma tänkesätt på den egna utvecklingen, eftersom bättre processer kommer från människor som fortsätter vilja lära. Det stämmer med Leanshifts grundhållning att förbättra för att skapa fler människor som förbättrar, snarare än att göra enskilda roller överflödiga.
Vanliga frågor
Är livslångt lärande bara formella utbildningskurser?
Nej. Det omfattar även informellt lärande på jobbet, som att ta sig an nya uppgifter, återkopplingssamtal eller att lära av kollegor. Formella kurser är bara en del av det.
Hur mycket tid bör man avsätta för livslångt lärande?
Det finns inget fast antal, men regelbundna, förutsägbara tidsblock, till exempel några timmar i månaden, tenderar att fungera bättre i praktiken än enstaka utbildningstillfällen utan uppföljning.
Hur skiljer sig livslångt lärande från traditionell vidareutbildning?
Traditionell vidareutbildning är vanligtvis en enstaka, avgränsad händelse som avslutas med ett certifikat. Livslångt lärande behandlar kompetensutveckling som en pågående process som aldrig helt avslutas och blir en del av den vardagliga arbetskulturen.